Två personer med samma totala IQ kan ha olika styrkor. Den ena kan vara stark i att läsa långa texter och sammanfatta tankar, den andra i att jämföra mycket information på kort tid. En kognitiv profil visar den skillnaden.
Den kognitiva profilen visar förmågorna bakom totalt IQ
Totalt IQ sammanfattar den övergripande nivå som är gemensam för flera kognitiva uppgifter. Den kognitiva profilen visar vilken kombination av förmågor som ligger bakom nivån.
Vilka områden som ingår varierar mellan test. Vanliga förmågor är:
- Verbal förståelse: att använda ords betydelser och förvärvad kunskap.
- Resonemang: att upptäcka relationer och regler i nya problem.
- Visuospatial bearbetning: att hantera former, positioner och placeringar i huvudet.
- Arbetsminne: att tillfälligt hålla kvar information och använda den.
- Bearbetningshastighet: att snabbt och korrekt fortsätta jämföra, söka och skriva av information.
I WAIS-IV har fluidt resonemang och visuospatial bearbetning inga separata huvudindex. Uppgifter som använder båda förmågorna ingår i Perceptuell funktion. Testens olika index beskrivs i WAIS-indexens betydelse, och sambanden mellan de fem förmågorna förklaras i CHC-teorin.
I en kognitiv profil skiljer man mellan nivån jämfört med jämnåriga och relativa styrkor och svagheter inom den egna profilen. Bearbetningshastigheten kan till exempel ligga över genomsnittet för samma ålder men ändå vara ett relativt svagare område om verbal förståelse och resonemang ligger ännu högre.
Den lägsta förmågan i den egna profilen behöver alltså inte ligga under genomsnittet i befolkningen. Även vid samma totala IQ kan olika uppgifter passa olika väl beroende på om förmågorna ligger nära varandra eller om skillnaderna mellan dem är stora.
Förmågeskillnader märks i olika steg av arbete, samtal och lärande
I vardagen är det mer användbart att dela upp ett arbete i handlingar än att utgå från yrkestiteln.
En person med hög verbal förståelse och relativt låg bearbetningshastighet kan snabbt förstå syftet med en rapport och bestämma huvudfrågor och slutsats. Tiden kan ändå gå åt när siffror och citat ska letas fram och skrivas in, formateringen anpassas och innehållet kontrolleras före inlämning. Det är inte förståelsen som går långsamt. Sökning, inmatning och kontroll samlas i de senare stegen, där det förstådda innehållet ska bli ett färdigt arbete.
En person med starkt resonemang eller stark visuospatial bearbetning och relativt lågt arbetsminne kan hitta strukturen och lösningen när villkoren står på papper. Det kan däremot bli svårt när flera muntliga villkor eller mellanresultat från beräkningar ska hållas enbart i huvudet. Även i lärandet kan fel uppstå i huvudräkning eller när flera villkor ska hållas kvar, snarare än för att begreppet är svårt.
Samma instruktion kan vara lättare att förstå som text för en person och som bild för en annan. Den relativa skillnaden beskrivs i Verbal och icke-verbal styrka.
Skilj mellan att förstå, hålla kvar, bedöma och uttrycka ett svar
För att koppla förmågeskillnader till vardagen delar BrainTypeIQ upp svårigheter i förståelse, lagring, bedömning och att uttrycka ett svar. Att ”inte hänga med på möten” kan innebära att det tar stopp i olika steg.
| Steg | Vad som faktiskt händer | Vad som kan ändras |
|---|---|---|
| Förstå | Facktermer eller förutsättningar är okända, så innebörden i det som sägs hänger inte ihop | Dela agenda, begrepp och underlag i förväg |
| Hålla kvar | Föregående fråga eller diskussionspunkt försvinner medan nästa inlägg hörs | Skriv huvudpunkter och öppna frågor i gemensamma anteckningar |
| Bedöma | Innehållet är förstått, men det är svårt att avgöra om svaret ska vara ett medhåll, en invändning eller en fråga | Ange bedömningskriterier och alternativ i förväg |
| Uttrycka ett svar | Efter mötet går det att skriva ned tanken, men under mötet går samtalet vidare innan den har formulerats | Förbered stödord och komplettera via chatt eller skriftligt efter mötet |
Beskrivningen ”möten är svåra” räcker inte för att välja vad som ska ändras. Den kognitiva profilen hjälper till att ringa in stegen som sannolikt kräver mest. Därefter jämför man med vad som faktiskt händer i situationen. Tidsgränser, avbrott och parallella uppgifter kan ändra var belastningen blir störst även för samma person.
Använd styrkorna för att underlätta svåra arbetssteg
Den kognitiva profilen blir praktiskt användbar när en stark förmåga omsätts i ett arbetssätt som stödjer ett svårare steg.
Om verbal förståelse är stark men jämförelser och inmatning tar tid, formulera först kategorier, kriterier för när arbetet är färdigt och standardtexter. Spara dem som valbara alternativ och mallar. Då behöver den verbala förståelsen inte användas för en ny bedömning i varje ärende. När tempot är högt räcker det oftare att välja och mata in.
Om resonemang eller visuospatial bearbetning är starkt men flera villkor är svåra att hålla i minnet, visa ordning och beroenden i bilder eller flödesscheman. Skriv ned mellanresultat och var i arbetet du befinner dig. På så sätt används styrkan att upptäcka struktur, samtidigt som mindre av informationen behöver hållas enbart i huvudet.
Öva de specifika färdigheter som behövs. Minska kraven på minne och jämförelse med anteckningar, checklistor, mallar och uppdelade arbetssteg. Det ger en mer direkt koppling till den faktiska uppgiften än att enbart förlita sig på generell träning av låga förmågeområden.
Med BrainTypeIQ kan du se totalt IQ och en kognitiv profil över fem områden utifrån nio testdelar. När resultatet är klart hjälper rapportguiden för BrainTypeIQ dig att koppla skillnaderna mellan områden till steg i arbete och lärande.