I ett WAIS-resultat visar helskale-IQ (HIK, på engelska FSIQ) den övergripande nivån, medan skillnaderna mellan områdesindexen visar under vilka förhållanden förmågan lättare kommer fram och vilka situationer som blir mer krävande.
Deltesten och observationerna under testningen hjälper till att förklara vad skillnaderna beror på. Kärnan i att läsa ett WAIS-resultat är att koppla poängskillnaderna till de förhållanden som får prestationen att variera i arbete, studier och samtal.
Helskale-IQ visar den övergripande nivån
HIK sammanfattar flera kognitiva områden. Skalan har medelvärdet 100 och standardavvikelsen 15 och visar den övergripande intellektuella nivån jämfört med andra i samma ålder.
Percentilen i rapporten anger placeringen bland jämnåriga. Konfidensintervallet visar ett poängintervall som tar hänsyn till mätfel. HIK ska alltså läsas tillsammans med detta intervall, som en uppskattning med en viss osäkerhet.
Enbart HIK visar däremot inte vilka slags uppgifter som gör det lättare att använda sin förmåga eller vilka krav som blir svårare att hantera. Den fördelningen syns i områdesindexen. Helskale-IQ förklaras närmare i Vad är HIK och FSIQ?.
Skillnader mellan index visar fungerande och mer krävande förhållanden
I WAIS-IV finns Verbal funktion, Perceptuell funktion, Arbetsminne och Snabbhet, med de engelska förkortningarna VCI, PRI, WMI och PSI. WAIS-5 har fem primära index, VI, VSI, FI, AMI och BHI, där visuospatial förmåga och fluidt resonemang är separata. Varje index kan läsas både i förhållande till jämnåriga och i förhållande till personens övriga index. Vad de mäter sammanfattas i Vad betyder WAIS-index?.
Anta till exempel att Snabbhet (PSI) i WAIS-IV är 95 medan de övriga indexen ligger omkring 120. PSI ligger inom genomsnittsområdet jämfört med jämnåriga, men är relativt lågt inom den egna profilen. Uppgifter där man ska söka visuell information och svara genom att skriva eller markera inom en tidsgräns kan då begränsa möjligheten att fullt ut använda förståelse och resonemang.
Skillnaderna mellan WAIS-index visar på så sätt både vilka förmågor som ligger högre eller lägre och hur samma persons prestation förändras när uppgiftens krav ändras.
Om rapporten innehåller en analys av indexskillnader anger statistisk signifikans om skillnaden är svår att förklara med enbart mätfel. Basfrekvensen visar hur vanlig en lika stor skillnad är i normgruppen. Dessa två uppgifter ger mer information om hur säker respektive ovanlig skillnaden är.
Deltest och observationer hjälper till att förklara skillnaderna
Indexen visar skillnader mellan områden. Deltesten hjälper till att precisera under vilka krav skillnaderna blev större, exempelvis visuell sökning, muntlig information som ska hållas i minnet, skrivande eller tidsgränser. De omräknade deltestpoängen har medelvärdet 10 och standardavvikelsen 3. Det är en annan skala än HIK och indexpoäng, som har medelvärdet 100.
Även inom samma snabbhetsindex skiljer sig kraven mellan att hitta och jämföra symboler och att fortsätta skriva symboler efter en förlaga. Om bara den senare uppgiften ger ett lågt resultat finns det anledning att undersöka om skrivandet eller arbetsgången bidrog till belastningen. Beskrivningen kan då bli mer precis än enbart ”låg bearbetningshastighet”.
Om Arbetsminne (WMI) är relativt lågt i WAIS-IV, personen tappar muntlig information som presenteras i följd under testet och samma svårighet finns med flera muntliga instruktioner i vardagen, pekar det mot konkreta anpassningar. Informationen kan ges en del i taget och huvudpunkterna skrivas ned. Om PSI är relativt lågt och personen ofta når tidsgränsen trots bibehållen noggrannhet kan man undersöka om mer arbetstid eller ett annat sätt att svara gör det lättare att visa förmågan.
Vid återkopplingen är det viktigare att förstå vilka beteenden under testningen som motsvarar poängskillnaden och var samma mönster återkommer i vardagen än att stanna vid poängskillnaden i sig. Hur förmågeskillnader kopplas till vardagen beskrivs i Så läser du en kognitiv profil.