Arbetsminnet tenderar att vara något lägre vid adhd
Både barn och vuxna med adhd tenderar på gruppnivå att prestera lägre i uppgifter som kräver arbetsminne. Arbetsminnet håller kvar information en kort stund medan den används för nästa steg i bearbetningen.
Skillnaden i arbetsminnesindex, WMI, i WAIS och WISC är dock liten. Adhd-gruppens genomsnitt ligger också inom genomsnittsområdet. En person kan ha WMI på eller över genomsnittet och samtidigt ha adhd och svårigheter i vardagen. Medelvärden och mönstret för IQ som helhet beskrivs i Adhd, IQ och kognitiv profil i WAIS.
Det som ofta skapar problem i vardagen är att information faller bort när man behöver hålla kvar det man använder just nu och samtidigt gå vidare: vad man är på väg att göra, en nyss given instruktion eller hur långt en uppgift har kommit. Det handlar alltså om information som behövs i stunden, snarare än att inlärda kunskaper försvinner.
När uppmärksamheten flyttas faller målet, det senaste steget och nästa handling bort
Under arbetet behöver man hålla kvar information om varför man gör något, hur långt man har kommit och vad som ska göras härnäst.
När uppmärksamheten flyttas till en notis, ett ljud, ett annat ärende i synfältet eller en tanke avbryts arbetet med att hålla den ursprungliga uppgiften aktuell. När man återvänder kan det vara svårt att direkt få fram målet och vad som redan är gjort. Då behöver man läsa om på skärmen eller i underlaget för att återskapa vad man höll på med.
Distraktion vid adhd ökar därför både tiden då koncentrationen är bruten och arbetet som krävs för att komma tillbaka efter varje avbrott. Det märks till exempel när man efter ett kort svar på ett meddelande behöver läsa om samma underlag flera gånger, eller öppnar en annan flik och inte återvänder till den ursprungliga uppgiften.
Glömska vid adhd kan delas upp i tre typer utifrån vad som faller bort och när det händer.
| Det som faller bort | Vanliga situationer | Vad som händer |
|---|---|---|
| Nyss mottagen information | Flera instruktioner, samtal och huvudräkning | När man lyssnar på nästa del eller tänker ut ett svar går tidigare villkor inte längre att hålla kvar |
| Målet för en avbruten uppgift | Notiser, andra ärenden och flera samtidiga uppgifter | Det ursprungliga målet, det senast avslutade steget och nästa handling går inte att återskapa vid återgången |
| Något som ska göras senare | Saker som ska tas med, kontakter, inlämningar och bokade tider | Avsikten att göra något senare kommer inte fram vid rätt tidpunkt eller på rätt plats |
Det som ska göras senare kräver också prospektivt minne: att komma ihåg en avsikt när det är dags att genomföra den. Genom att undersöka vad som faller bort och vid vilken tidpunkt går det att välja ett lämpligt stöd. Ett enda WMI-värde räcker inte för att beskriva alla dessa former av glömska.
Placera informationen där den behövs så att det går att hitta tillbaka
Den viktigaste principen är att information som faller bort ska gå att återskapa med hjälp av omgivningen. Det gäller både planer för senare och den information som behövs för att återuppta arbetet.
| Situation som ställer krav | Sätt att göra informationen tillgänglig utanför huvudet |
|---|---|
| Flera muntliga instruktioner | Be att få uppgiften, villkoren och tidsfristen även skriftligt, och dela upp det i avgränsade delar att utföra |
| Avbrott under arbetet | Skriv en rad med målet, det senast avslutade steget och nästa handling innan du lämnar uppgiften |
| Något som ska göras senare | Lägg påminnelsen vid en tid och plats där handlingen går att utföra, och skriv en konkret handling som ”skicka underlaget” |
| Saker som ska tas med | Ge dem en fast plats där du passerar innan du går |
| Flera uppgifter | Ha uppgiftslistan på ett enda ställe och gör det synligt vad som pågår, väntar och är klart |
En anteckning med bara ”offert” kräver att man tänker igenom innehållet igen när arbetet återupptas. ”Antalskolumnen i offerten är ifylld. Nästa steg: för över rad 3 från prislistan” ger däremot tillräcklig information för att fortsätta direkt.
Ju fler anteckningar och appar man använder, desto mer behöver man komma ihåg om var informationen finns. Stödet fungerar bättre när man har ett fåtal fasta ställen att återvända till: planer i kalendern, uppgifter i en lista och saker på bestämda platser.
Att lägga information utanför huvudet minskar mängden som behöver hållas i minnet och gör det möjligt att återskapa målet och hur långt arbetet har kommit. Anpassningar som även är användbara utan adhd, och effekten av arbetsminnesträning, beskrivs i Lågt arbetsminne: kännetecken och praktiska anpassningar. Hur man skiljer mellan start, avbrott, återgång och avslut finns i Varför går arbetet trögt fast du förstår?.