Normering är processen att omvandla råpoängen från en testdel till en position i en referensgrupp, så att resultaten kan jämföras som IQ. Den japanska versionen av BrainTypeIQ använder 841 personer som slutfört testet för första gången under jämförbara analysvillkor som referens.
Den svenska versionen använder för närvarande en preliminär poängberäkning som har anpassats utifrån den japanska versionen. Datainsamling pågår.
Från mer än 2 000 slutförda test till en referensgrupp på 841 personer
Den japanska versionen hade samlat in mer än 2 000 slutförda test. Bland dessa fanns dock både omtestningar och test som genomförts med andra uppgifter eller poängsättningsvillkor än de nuvarande.
Därför granskades svaren, tidigare testtillfällen, vilka uppgifter som hade använts och villkoren för poängsättningen. Analysen avgränsades till 841 personer som för första gången hade slutfört de nuvarande nio testdelarna under samma villkor. Råpoängens fördelning bland dessa personer ligger till grund för referensunderlaget för de nio testdelarna.
Samma 841 personer används också i analysen av reliabiliteten i BrainTypeIQ.
IQ och percentiler i BrainTypeIQ visar en relativ position i förhållande till dessa personer som slutfört den japanska versionen för första gången. Sambandet mellan IQ 100, 120, 130 och percentiler hjälper till att tolka positionen på den gemensamma skalan.
Normering gör råpoäng till jämförbara IQ-poäng
Även 20 rätta svar kan motsvara olika förmågenivåer beroende på testdelens antal uppgifter, svårighetsgrad och jämförelsegrupp. Därför bestäms var råpoängen för var och en av de nio testdelarna ligger i fördelningen för de 841 personerna. Därefter omvandlas resultaten till en gemensam skala som möjliggör jämförelser mellan testdelarna.
Hur poängen per testdel används för att beräkna fem områden, GAI, CPI och totalt IQ beskrivs i Poängberäkningen i BrainTypeIQ. De olika rollerna för normering, reliabilitet och validitet förklaras i Mätkvalitet i IQ-test.
Åldersmönster från 739 personer i åldrarna 18–54 år
Fördelningarna av råpoäng byggdes med samtliga 841 personer. Åldersmodellen byggdes främst med de 739 personer i gruppen som var 18–54 år.
| Område | Hur åldersinformation används |
|---|---|
| Gc: kristalliserad intelligens | Ingen ålderskorrigering |
| Gf, Gv, Gwm och Gs | Åldersmönster som bekräftats i data vägs in i poängen per testdel |
Skillnaden beror på att olika förmågor har olika samband med ålder. Förändringarna för respektive förmåga beskrivs i Intelligens och åldrande.
Vid validering var den största skillnaden mellan åldersgrupper 3,77 IQ-poäng
Data från de 841 personerna i referensgruppen delades upp i 70 % träningsdata och 30 % valideringsdata, med bibehållen åldersfördelning. Omräkningen byggdes med de 70 procenten och tillämpades sedan på de 30 procent som inte använts för att skapa den. Förfarandet upprepades 100 gånger för att kontrollera att resultatet inte berodde på en viss uppdelning. Den största kvarvarande skillnaden i genomsnittligt totalt IQ mellan fyra åldersgrupper var 3,77 poäng.
Även i data som inte använts för att bygga omräkningen höll sig skillnaderna mellan åldersgruppernas genomsnittliga totala IQ under 4 poäng. Det bekräftade stabiliteten i referensunderlaget efter att åldersmönstren hade vägts in.