Illusionsarkitekten har en tredimensionell värld i huvudet. Medan personen lyssnar på ett samtal omvandlas det som sägs till former och rumsliga placeringar. Pilar läggs till, delar roteras och samband byggs upp. Det som förklaras med ord förstås inom personen som en synlig struktur.
Verktygen för tänkandet är figurer och inre bilder. Även ett nytt problem läggs först ut som en karta i huvudet. Sedan söks svaret genom att delar roteras, förstoras eller ordnas om. Det känns som att bilden redan rör sig innan den har ritats. Därför är det svårt att förklara stegen fram till slutsatsen med ord.
Kostnaden uppstår i denna översättning. Det som syns tredimensionellt i huvudet förlorar information när det ska bli ord. Du hamnar i läget ”jag förstår men kan inte förklara”, och i diskussioner blir du överkörd av dem som snabbare hittar orden. Känslan ”om jag ritade skulle det gå fram, men när jag säger det går det inte” är typisk. Frustrationen över att inte kunna förklara kan även få dig att undra om du verkligen har förstått.
Nyckeln är att börja med figuren och lägga till orden efteråt. Om du först bygger upp förklaringen med ord och sedan gör om den till en figur försvinner information. Om du i stället ritar först och sedan lägger till kommentarer kan du förmedla strukturen i huvudet utan att förlora den. Din förståelse behåller sina detaljer när du visar den i en figur.
Styrkor
Även utifrån fragmentarisk information kan du bygga upp en tredimensionell bild i huvudet av vad som är kärnan, var flaskhalsen finns och hur delarna hänger ihop.
Du kan rotera föremål, ändra placeringar och följa tillståndsförändringar i tanken. Därför ser du hur det blir redan innan du gör något i praktiken.
Du kan uppfatta regler som inte har skrivits ner och skevheter i strukturen som ingen ännu har påpekat, nästan som om du såg dem framför dig.
Svagheter
Det du ser med stor detaljrikedom i huvudet förlorar mycket information när du försöker omvandla det till ord.
I en diskussion hinner du inte omvandla tankarna lika snabbt som den andra personen pratar. Därför kan du få ge vika även när din förståelse är säker.
Du når slutsatsen genom att bearbeta figurer i huvudet. Utifrån kan det därför lätt se ut som ett logiskt språng eller en gissning på känsla.